2 - Min första egna häst
Min första egna häst (ponny) hette Lilla My och henne fick jag när jag var nio år gammal, året var 2003!
Vi köpte henne från ridskolan Njurunda Ryttareförening och flyttade henne till ett litet privatstall där vi hade vänner som stod där med sina hästar. My som vi kallade henne var sex år när vi köpte henne och utbildad LA dressyr och LB hoppning.
Från en början behövde jag hjälp med att rida henne eftersom hon var svårriden och inte direkt något ideal som första ponny om man säger så. Hon var expert på att göra flera stora bockar på rad, tills man till slut ramlade av!
Första året var det en tjej som red henne några dagar i veckan och jag red ca. 3 dagar. Jag lärde mig mer och mer, och till slut kunde jag ta hand om ridningen av henne på egen hand. Jag hopp- och dressyrtränade regelbundet för tränare och vi tävlade tävlingar upp till LB dressyr och LE hoppning. Vi hade mycket roligt tillsammans, vi gjorde det mesta man kunde tänka sig med en första ponny, red iväg och badade, busade runt i skogen och sånt. Ja ni fattar :)
När jag strax skulle fylla tolv år, efter många klinikbesök, blev hon utdömd. Hon hade kronisk tarminfektion som hon med all säkerhet hade redan när vi köpte henne, men då märktes det inte. Hon var även halt, trots att jag inte pressat henne hårt alls och så. Med tanke på att hon kom till ridskolan som fyraåring och gick flera timmar per dag sex dagar i veckan så är det nog inte så konstigt att hon sedan fick problem med både benen och magen. (hon vantrivdes på ridskolan, det var därför dom sålde henne som privatponny efter två år) Veterinären sa att det med magen förmodligen kom när hon mådde dåligt när hon gick på ridskolan.
Vi försökte att göra allt och lite till för att rädda henne, men till slut fanns det inget man kunde göra. Då fanns det bara en utväg, att hon fick komma till hästhimlen. Jag mådde mycket dåligt över detta, men jag visste att hon hade ont. Jag ville inte att hon skulle gå runt och lida, ha ont i magen och benen..
Så denna underbara ponny finns tyvärr inte med oss idag. Men hon kommer alltid att finnas med i mitt hjärta, min, bara min Lilla My! ♥
Sista dagen... ♥
Första fotot på henne från när jag precis köpt henne, december 2003.
Vi på hopptävling, januari 2006.
Hon var så fin, min gumma ♥
Efter en dressyrträning för Gunilla.
Vi köpte henne från ridskolan Njurunda Ryttareförening och flyttade henne till ett litet privatstall där vi hade vänner som stod där med sina hästar. My som vi kallade henne var sex år när vi köpte henne och utbildad LA dressyr och LB hoppning.
Från en början behövde jag hjälp med att rida henne eftersom hon var svårriden och inte direkt något ideal som första ponny om man säger så. Hon var expert på att göra flera stora bockar på rad, tills man till slut ramlade av!
Första året var det en tjej som red henne några dagar i veckan och jag red ca. 3 dagar. Jag lärde mig mer och mer, och till slut kunde jag ta hand om ridningen av henne på egen hand. Jag hopp- och dressyrtränade regelbundet för tränare och vi tävlade tävlingar upp till LB dressyr och LE hoppning. Vi hade mycket roligt tillsammans, vi gjorde det mesta man kunde tänka sig med en första ponny, red iväg och badade, busade runt i skogen och sånt. Ja ni fattar :)
När jag strax skulle fylla tolv år, efter många klinikbesök, blev hon utdömd. Hon hade kronisk tarminfektion som hon med all säkerhet hade redan när vi köpte henne, men då märktes det inte. Hon var även halt, trots att jag inte pressat henne hårt alls och så. Med tanke på att hon kom till ridskolan som fyraåring och gick flera timmar per dag sex dagar i veckan så är det nog inte så konstigt att hon sedan fick problem med både benen och magen. (hon vantrivdes på ridskolan, det var därför dom sålde henne som privatponny efter två år) Veterinären sa att det med magen förmodligen kom när hon mådde dåligt när hon gick på ridskolan.
Vi försökte att göra allt och lite till för att rädda henne, men till slut fanns det inget man kunde göra. Då fanns det bara en utväg, att hon fick komma till hästhimlen. Jag mådde mycket dåligt över detta, men jag visste att hon hade ont. Jag ville inte att hon skulle gå runt och lida, ha ont i magen och benen..
Så denna underbara ponny finns tyvärr inte med oss idag. Men hon kommer alltid att finnas med i mitt hjärta, min, bara min Lilla My! ♥
Sista dagen... ♥
Första fotot på henne från när jag precis köpt henne, december 2003.
Vi på hopptävling, januari 2006.
Hon var så fin, min gumma ♥
Efter en dressyrträning för Gunilla.
Kommentarer
Trackback